Vad betyder Knaka?
Ordet knaka på svenska används vanligtvis för att beskriva ljudet av något som bryts eller spricker. Det kan också användas för att beskriva ett ljud som uppstår när något belastas eller böjs. Till exempel kan man säga att ett träd knakade när det bröts av vinden eller att en golvbräda knakade när man gick på den. Ordet kan också användas mer bildligt för att beskriva en situation eller en relation som är ansträngd eller på väg att spricka.
Exempel på användning
- Golvet började knaka när han gick över det.
- När dörren öppnades hördes ett knakande ljud.
- Hon kände hur grenen började knaka under henne.
- Stegen knakade när han klättrade upp på taket.
- Vindrutetorkarna knakade mot rutan i regnet.
- Knarrande och knakande ljud hördes från gamla huset.
- Det var som om träden knakade i vinden.
- Hon hörde knakandet av trädgrenarna som bröts av snön.
- Ängen var täckt av frost och det knakade under hennes fötter.
- När han böjde sig ner hördes ett knak i ryggen.
- Biten av isen hördes ett skrämmande knak från sjön.
- Det knakade till i golvet när han satte sig tungt ner.
- Hon försökte ignorera knakandet från dörren som blåste i vinden.
- Knakande ljud från träden fyllde skogen i nattens tystnad.
- Det knakade i fönsterrutan när temperaturen sjönk under nollan.
Synonymer
- Kräka
- Knäcka
- Ljud
Antonymer
- Klirra
- Klanga
- Ljud
- Tona
Etymologi
Ordet knaka härstammar från det fornnordiska ordet knakka, som betyder att göra ett knäppande eller knakande ljud. Det används oftast för att beskriva ljudet när något bryts eller går sönder, som t.ex. när en pinne knäcks eller när man knäcker fingrarna.
vattnig • ekonomibiträde • dikt • giljotin • gruvgas • toffelhjälte • rysa • förbigå • textur •