Vad betyder Skälla?

Att skälla innebär att ge ifrån sig höga ljud med rösten, vanligtvis för att visa ilska eller för att uppmana någon att lyssna eller agera. Det kan också referera till hur en hund reagerar genom att skälla.

Exempel på användning

  • Hunden brukar skälla på postbudet varje morgon.
  • När grannens katt kommer in i trädgården brukar hunden skälla högt.
  • Barnen skrattade när hunden började skälla åt sin egen spegelbild.
  • Varför skäller du på mig? Jag gjorde inget fel.
  • Polisen stannade utanför huset och hörde hunden skälla.
  • Hustrun skällde på maken för att han hade glömt att köpa mjölk.
  • Vargarna skäller för att varna varandra om fara.
  • Grannen skällde på barnen för att de lekte för högljutt på gården.
  • Ägaren märkte att hunden började skälla när det knackade på dörren.
  • Det är viktigt att inte skälla på andra människor utan anledning.
  • Under natten hördes en hund skälla långt bort i skogen.
  • Busschauffören bad gästerna att inte skälla på varandra under bussresan.
  • När barnen skäller på varandra är det viktigt att ingripa snabbt.
  • När hundarna började skälla visste bonden att det var vargar i närheten.
  • Om du skäller på mig en gång till får du gå och sitta i skamvrån.

Synonymer

  • galla
  • tjata
  • kritik
  • snäsa
  • anmärka

Antonymer

  • Ro
  • Berömma
  • Prisa
  • Uppmuntra

Etymologi

Ordet skälla härstammar från fornnordiska skella som betydde att skälla, oja eller skrika högt. På modern svenska används ordet främst för att beskriva hur hundar låter när de skäller. Ordet kan också användas metaforiskt för att beskriva hur människor kan kritisera eller ge skarpa kommentarer.

måttfullcrème-de-la-crèmetronarvingenötthemmafrusidoskottdra sighabillevnadsgladorden